TäbyNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal takt” – och mindre än i Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar bedömer att matprisökningarna 2023–2026 varit normala och lägre än i EU.

Annons

Matpriserna efter prischocken – så ser utvecklingen ut

Efter de kraftiga prisuppgångarna 2022–2023 har svenska livsmedelspriser fortsatt att stiga, vilket hållit debatten om matpriser vid liv. I en genomgång uppger Länsförsäkringar att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har legat inom vad de beskriver som normala ramar och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

– Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procent upp sedan våren 2023

Enligt pressmeddelandet ebbade den ”skenande” prisutvecklingen på livsmedel ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, fortsatte priserna att stiga med 5–6 procent i Sverige.

– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg.

Något lägre prisökning än i EU

Länsförsäkringar jämför även Sverige med euroområdet och EU. För perioden mars 2023 till mars 2026 anges att matpriserna i Sverige ökade 6,0 procent, jämfört med 8,2 procent i EMU och 8,9 procent i EU (tabellen avser ”livsmedel och alkoholfria drycker”).

I pressmeddelandet sammanfattas detta som att den svenska matkassen inte stigit mer än i övriga Europa och att utvecklingen under treårsperioden varit något lugnare i Sverige.

Annons

Längre perspektiv: snabbare än inflationen före pandemin

Tittar man längre tillbaka, framhåller Länsförsäkringar att matpriserna under decenniet före pandemin ökade betydligt snabbare än den breda inflationen. För perioden januari 2010 till januari 2020 anges att ”livsmedel och alkoholfria drycker” steg 19,3 procent medan KPI ökade 10,7 procent.

Momssänkningen ändrar bilden

De redovisade jämförelserna gäller utvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Om momssänkningen räknas med blir bilden enligt Länsförsäkringar en annan.

– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Nyckeltal från genomgången

PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023 – mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021 – mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Metod och källor

Enligt Länsförsäkringar bygger granskningen på statistik till och med april 2026, med syftet att undersöka prisskillnader före den svenska sänkningen av matmomsen. Matpriser avser KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” (SCB) samt motsvarande uppgifter för euroområdet (Eurostat). Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi