Risk för miljardnota om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: främst transport och uppvärmning

Analysen handlar om Sveriges åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

ETS-flex kan minska gapet – men kostar

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Enligt IVL innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter denna möjlighet återstår enligt pressmeddelandet ett utsläppsgap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera återstående gap

IVL:s analys beskriver i princip tre alternativ för att hantera den kvarvarande delen:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). Enligt analysen är kostnaden osäker eftersom många medlemsstater själva har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även året därpå sker ytterligare en uppräkning, vilket skapar en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna ovan kan det tillkomma ekonomiska sanktioner. Enligt IVL, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Underlaget finns i rapporten “Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.