Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten presenteras för första gången nationella mätningar som visar hur skräpmängderna utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Många ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger endast en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt undersökningen anges slöhet, brist på papperskorgar och att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter backar

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Flera plastrelaterade föremål uppges minska tydligt, bland annat:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: – Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexempel: Över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att konkretisera nivån i stadsmiljöer har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men inte som skräp

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Rapporten lyfter stora skillnader mellan svenska stränder. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent är:

• en ökning med 55 % jämfört med 2024
• 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter)

Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö uppges snus vara det vanligaste skräpet och stå för 25 % av det skräp som hittades under 2025.